Arkiv för maj, 2010

Ont

Jag. Har. Så. Sjukt. Ont. I. Magen.

Blir riktigt irriterad faktiskt för jag hade skitont redan när jag gick till jobbet vid fem och det har fortfarande inte släppt trots att klockan börjar närma sig midnatt. 😦

Hade tänkt sitta uppe ett tag till och bläddra lite i de skvallertidningar jag köpte i Sverige (ja, jag erkänner, jag gillar sånt) men nu orkar jag inte lida längre. Hoppas på att kunna somna fort och vakna återställd på morgonen.

Nattnatt!

Lämna en kommentar

Nya vänner

Precis hemkomna efter en trevlig kväll på stan tillsammans med Daniela och hennes Terry. På fredag åker dom till England och stannar hela sommaren och eftersom vi inte vet säkert när vi kommer ses nästa gång kändes det lite extra högtidligt just ikväll. Blev först ett par rundor på puben och sedan åt vi middag tillsammans. Hur trevligt som helst!

Det är inte klokt så många trevliga människor jag träffat den här helgen i helt olika sammanhang. Först i Uppsala och nu hemma i Åbo ikväll. Har ju bara träffat Terry som hastigast innan och typ hejat några gånger, men ikväll fanns det tid att verkligen sitta ner och prata om allting mellan himmel och jord. Så roligt med nya vänner! 🙂

Lämna en kommentar

Prinsessa

Det är verkligen såå underbart att vara hemma igen. Jag brukade sällan ha hemlängtan innan, men efter att jag och Skutt flyttade ihop går det inte en dag utan att jag längtar hem när jag är hemifrån, om inte han är med på resan förstås.

Idag har min underbara prins verkligen sett till att jag fått känna mig som en prinsessa. Gröt och kaffe på sängen i morse (eller eftermiddag var det ju men iaf) var bara början och nu har han precis gått iväg och handlat och ska sedan börja med middagen medan jag fått tillstånd att göra ingenting hela dagen. Hur härligt? Så skönt att bara ta det lugnt hemma utan att göra någonting särskilt om så bara för en dag. Imorgon börjar vardagen igen och jag jobbar hela veckan fram tills fredag kväll.

Bilden är från sista kvällen i Warszawa.

Lämna en kommentar

Eguale

Till min stora glädje upptäckte jag att det i Sverige verkar finnas ett större utbud av Lotta-vänliga chokladsorter och bara under en blixtvisit i en liten coop-affär hittade jag en hel del att välja på. Den gången fick jag med mig en mjölkchoklad som var helt underbart god och det bästa är att över hälften av kakan fortfarande finns kvar. 🙂

Lämna en kommentar

Uppsalaresa

Hemma igen efter lite av en mardrömresa. Nu har jag precis sovit sisådär fem timmar och känner mig äntligen som en människa igen. Nästan. Haha.

Provet kändes okej men jag vågar inte uttala mig om huruvida min prestation i lördags kommer ge mig en studieplats vid Uppsala. Det är så svårt att veta om de gillar det man gjort, när det sällan finns bara ett rätt eller fel i sådana här uppgifter. Del I bestod av två översättningsuppgifter, en från svenska (om skrivkramp) och en till svenska (om amerikas författning och det juridiska systemet) och del II gick ut på att man skulle formulera en slags arbetsansökan (på svenska) som skulle innehålla sånt man inte vanligen skriver i en arbetsansökan. Svårt! Nu återstår dock bara att vänta och se och till dess lär vi inte kunna fundera så mycket mer på vad vi kommer göra till hösten. Hoppas på att komma in förstås men ingenting är säkert.

Så provet är avklarat och det kändes okej. Vad var det då som gjorde resan till en mardröm? Well, för det första var det nära att jag missade färjan i fredags och på lördagsmorgonen var det väldigt nära att jag över huvudtaget inte skulle hinna infinna mig på provet i tid. Hade räknat med att det skulle ta kortare tid än det gjorde att gå till Engelska Parken och universitetet och det hela slutade med att jag ramlade in 6 minuter innan provet satte igång, efter att ha sprungit upp och ner för gatorna i Uppsala (i regnet!) och frågat otaliga om vägen trots att jag hade karta med mig. Jag hatar att stressa och höll på att klappa ihop helt ett par gånger när jag insåg att jag befann mig på helt fel plats efter att ha frågat om vägen… Allt detta var helt mitt eget fel förstås och jag borde sett till att ha mer tid på mig… Dagens efterklokhet!

Men det gick väl till slut. Hann ju fram innan starten iaf och klarade av att lugna ner mig tillräckligt för att skriva provet. Och när jag efter många om och men anlände i Stockholm på lördagskvällen hade jag gott om tid och trodde att det hela började närma sig slutet och att jag snart skulle vara hemma igen. Skönt!

Väl ombord på båten bänkade jag mig i en air seat lounge, plockade upp min bok och började läsa. Frid och fröjd. Efter ett par timmar blev det dock mörkt och jag var tröttare än tröttast och tänkte att jag skulle försöka sova lite. Min ensamma stol var dock tyvärr hur obekväm som helst men bakom mig stod tre tomma säten i rad så man kunde ligga raklång och eftersom ingen suttit där på hela resan tänkte jag att det säkert var okej om jag flyttade lite på ryggsäcken som låg på en av stolarna.

Lyckades efter en stund somna och sov djupt tills jag vaknade i PANIK av att någon höll fast min kropp med båda händerna och ruskade utav helvete! PANIIIK! Jag visste knappt var jag var och blev naturligtvis L.I.V.R.Ä.D.D. Jag gallskrek i flera sekunder och sparkade och slogs vilt omkring mig i självförsvar. Hade ögonskydd ala Carrie på mig också och i mörkret hade jag ingen aning om vad som höll på att hända. Lite komiskt när jag tänker på det nu efteråt. 🙂

Innan jag somande hade jag skrämt upp mig själv med att tänka på riskerna att som ensam tjej sova i en air seat lounge på en Viking Line färja mitt i natten och plötsligt hade de läskiga tankarna blivit verklighet. Var verkligen så rädd! När jag till slut fick av mig ögonskydden såg jag en arg gubbe runt sjuttio som skrek på finska att jag skulle ge fan i hans grejer och vad var det för stil att flytta på folks ryggsäckar!

Med gråten i halsen försökte jag mig på att förklara att jag bara försökt sova en stund och att det faktiskt fanns en skylt vid dörren som meddelade att det inte var tillåtet att reservera platser. Men gubben fortsatte skrika på mig och började skyffla undan mina grejer så saker bara flög omkring och vattenflaskor välte och allting blev en enda oreda. Folk stirrade anklagande på mig och jag var fortfarande yrvaken och visste varken ut eller in.

Fortfarande panikslagen och utan att veta bättre tog jag mina grejer och gick iväg med svansen mellan benen. Storgråtande och skräckslagen bad jag om ursäkt av medpassagerarna innan jag gick ut i aulan för att lugna ner mig. Sedan fick jag plötsligt en sådan där panikattack och närapå hyperventilerade medan jag pratade med Skutt i telefon. Det var inte klokt! Det måste varit sömnbristen och all spänning jag känt inför provet som fick mig helt i upplösningstillstånd. Folk stirrade och jag försökte dämpa mig för att inte bli till åtlöje inför ett gäng ryska turister som oroligt vrålstirrade på mig som strogråtande stod i mysdress och krampaktigt höll i telefonen samtidigt som jag bevakade mitt bagage som en hök.

Skutt kunde dock lugna mig något och han fick mig att gå med på att tala med någon av besättningen. Jag gick till receptionen och blev såå vänligt bemött av en dam som kallade mig ”gumman” och ordnade så att jag fick en liten hytt där jag kunde få sova. Hon undrade om jag ville skicka ett par väktare på gubben, men vad skulle det tjäna till? Jag var ju livrädd som det var och jag resonerade som så att om han blev uppretad ytterligare skulle han säkert försöka hämnas och då hade jag knappast vågat sova själv. Fast det gjorde jag ju inte heller. Sov alltså. Försökte visserligen, men vaknade för att kolla på klockan med typ en halvtimmes mellanrum. På något konstigt sätt var jag livrädd att jag skulle missa ankomsten och att jag skulle följa med tillbaka till Stockholm av misstag. Och jag ville så gärna komma hem.

När vi kom i land skämdes jag alldeles fruktansvärt för att jag blivit så rädd och regerat som jag gjorde. Ville inte gå ut bland folket heller eftersom jag var rädd att råka på gubben igen eller kanske någon annan av passagerarna jag stört när jag vaknade och skrek… Jä*ligt konstiga tankar man kan få när man är trött inte sant. Nästan som hallucinationer faktiskt. Nu när jag sovit ut inser jag att jag inte hade något att skämmas för och att det egentligen var gubbjä*eln som tog i så, som behövde skämmas.

Slutet gott, allting gott och hur som haver har jag lärt mig en och annan läxa; Var aldrig sen när det gäller viktiga saker! Se till att få tillräckligt med sömn så man inte blir paranoid och jagar upp sig i onödan! Res aldrig med nattfärjan till Stockholm utan hytt! Och flytta aldrig på främmande människors saker!

Trots att det gick åt skogen med besked på slutet hann jag faktiskt ha lite kul på min lilla resa också. Tyvärr blev det ingen shopping alls. Nada. None. Men jag hade äran att stöta på en hel del trevligt folk i Uppsala. På hostellet (som för övrigt var ganska mysigt) delade jag rum med två UNDERBARA Australiensiska tjejer som jag absolut tänker hålla kontakten med och på provet var det en trevlig tjej som jag hoppas på att träffa igen till hösten. Hoppas! Nu är det bara att vänta på beskedet från universitetet och så ser vi vad som händer till hösten utgående från det… Ni håller väl tummarna? 🙂

Lämna en kommentar

Dagens outfit: torsdag

Lämna en kommentar

The Ice Cream Queen

Nu blir det ett till inlägg här som platsar i MAT-kategorin, men vad f*n, har ju inte hunnit med så mycket mer idag än att äta och så jobba lite mellan varven. 🙂 Sen jobbar jag ju med mat också men det är en annan historia. För nu måste jag berätta att jag åstadkommit ett litet mästerverk idag i köket. Jag fick nämligen ett ryck och fick för mig att jag skulle göra min egen Chocolate Fudge Brownie glass. Ni vet Ben&Jerry’s.

Blev. Så. Sjukt. Gott.

Alltså nu behöver Ben och Jerry se upp för Skutt har precis titulerat mig the Ice Cream Queen. Det ni! 🙂

1 kommentar