Arkiv för mars, 2013

Lintsin

20130324-135756.jpg
Dom har landat! Korsögda av trötthet men dom är här. Hos oss. ❤ Vi har precis hoppat i bilen och Kia ba: Alltså ja e så glad. Nästan som man sku va på Lintsin.

Annonser

3 kommentarer

God morgon

20130324-091305.jpg
Vacker morgon här i Melbourne idag och jag har på mig loppade favojeans och nyfyndad stickad tröja i bomull – älskar den. Har varit vakna sedan tidigt – sover så oroligt på nya ställen – trots att det blev sent igår. Men vi hade så trevligt. Massa folk och både nya och gamla ansikten hos JA&George i deras underbara hus med bästaste utsikten. Sen gjorde jag min debut som Melbourne- chaufför också för Scott hade druckit för många öl. Lite lagom stressigt sådär. 🙂 Nu är vi iaf på väg på frulle och så hämtar vi älsklingarna vid 12. Can’t wait!

Lämna en kommentar

Converse

20130323-165807.jpg
Jag letade efter byxor i timmar på Direct Factory Outlet i Essendon. Förgäves. Så vi gick bananas på Converse istället. Nu har vi mellanlandat på hotellet och ska strax kila vidare. Maaat och en sväng till Ikea för att köpa Kalles. Ja just det, mamma och gänget blir sena med flyget så plötsligt har vi en extra halvdag i Melbourne imorgon… Får se vad vi hittar på.

Lämna en kommentar

That’s Better

20130323-112920.jpg

20130323-112941.jpg

20130323-113001.jpg
När vi är glada ser det lite bättre ut. 🙂 Dessutom börjar vi närma oss och jag ser fram emot lite shopping faktiskt. Är på jakt efter nya jobbyxor bl.a. Vi ska nämligen renovera lite på kontoret och då passar det sig inte att hasa fram i noppiga byxor som sitter illa i rumpan.

Lämna en kommentar

Nederlaget

Nå vi är på väg. Rejält försenade men iaf. Stannade för att tanka och på MacDonald’s intill macken beställde jag en stor smoothie men fick en enorm banana split shake istället. Vad i…? Orkade inte klaga så drack snällt upp halva och nu mår jag bajs av socker rushen. Usch, jag har jobbat så hårt på att bli kvitt mitt sockerberoende och så häller man i sig banana split i flytande form liksom utan att ens vara allvarligt sugen. Så sorgligt! Känns som värsta nederlaget att det dessutom råkade vara något så smaklöst som Macca’s… 😦

20130323-112640.jpg

20130323-112704.jpg
Dessutom är vi ingen vacker syn när vi är ledsna…

Lämna en kommentar

Albury Gold Cup

DSC_0018

Och så var det Race Day igen. Tycker det är Races mest hela tiden men half day holiday tackar man ju inte nej till. 🙂 Vi brukar ha en lite extra festlig dress code på jobbet oavsett om det är Albury Gold Cup eller Melbourne Cup så idag hade jag röd fascinator och en rödvitrutig vintageblus i silke.

På afterworken frågade alla vad alla skulle i eftermiddag och ikväll och de flesta skulle väl se kapplöpningen eller typ golfa. Eller kuska omkring på folk som är fulla. Detta är eventuellt årets största party helg här i stan. Själv tänker jag lite lagom glamouröst städa här hemma i lägenheten eftersom FAMILJEN kommer på söndag!!! Imorgon bitti åker vi ner till Melbourne och spenderar dagen där och så ska vi träffa vänner på kvällen. Och på söndagsmorgonen landar dom! Måste packa lite småsaker också… Det ryktas om badtunna och barbeque så bikinin ska med.

Det kunde liksom inte passat bättre att gå hem vid lunchtid idag för nu hinner jag med allting – packa och tvätta och skrubba och bädda. Ja och så tänkte jag gymma också. Fast stackars Skrotten fick snällt åka till jobbet eftersom att han jobbar i Victoria och vi inte har samma holidays. Knasigt det där förresten – att köra från en delstat till en annan för att jobba och så hem igen.

Lämna en kommentar

Om att tro sig vara jämställd

DSC_0003

Det hängde en så vacker och helt intakt regnbåge över himlen när jag gick från jobbet idag. Gick bara in och hämtade kameran när jag kom hem och under den minuten hade den bleknat betydligt och halva hade dessutom försvunnit. Hur typiskt!? Men nu var det inte regnbågar jag skulle snacka om utan jämställdhet. Peppe utlovade en jämställdhetsutredning i hemmet och jag tänkte apa efter.

Jag växte upp i ett högst jämställt hushåll där Mam & Pap delade på allting från matlagning, tvätt och dammsugning till bilunderhåll och gräsklippning och jag minns att jag alltid var väldigt stolt över att vi hade det så här. Min Mamma sprang minsann inte bara mellan någon spis och tvättmaskin. Istället var hon skitbra på sitt jobb medan min Pappa fixade middagar och dammsög parkettgolv så det rasslade i dammsugaren. Det här var det enda rätta och jag var helt övertygad om att det skulle bli precis lika sen när jag själv hade hushåll och det blev det också. Eller?

Nu har jag ju analyserat här lite ser ni och insett att vi dessvärre är en SKAM för jämstäldheten, Skrotten och jag. För jag gör PRECIS allting här hemma. Eller åtmisntone 95 procent. Jag tvättar, diskar, dammsuger bilen, svabbar köksgolv och stryker eukalyptusolja längs med golvlisterna. Oftast lagar jag maten och fixar lunchlådorna också. Handlar på vägen från jobbet. Och hujedamej så äckligt det ser ut i skrift och jag vet inte riktigt var jag ska börja försvara mig.

  1. Jag jobbar drygt 40 timmar i veckan medan Scotts arbetstimmar oftast går upp i 50. Då känns det motiverat att det är jag som sköter hushållssysslorna. Så är det bara och här ser jag ingen anledning till att minutiöst börja dela upp timmarna för rättvisans skull.
  2. Jag är ett städfreak och då känns det naturligt att det är jag som upprätthåller standarden. Hur ska man liksom få en person som inte ens lägger märke till att det är dammigt att ta fram dammvippan utan att man säger till? Och hur ska man få en person som föredrar att förvara sina saker i högar på golvet att plötsligt börja ställa in allting i skåp och lådor. Jag menar, våra olikheter bottnar i något mycket mer komplicerat än kön. Vi är fundamentalt annorlunda när det kommer till ordningsamhet och det mesta beror garanterat på uppväxten. Jag växte upp i ett pedantiskt städat hem och… well, han gjorde inte det.
  3. Scott spenderar i snitt drygt 25 timmar på bygget varje vecka. Innan han går till eftermiddagsskiftet på jobbet och på helgerna. Att lägga ner så mycket tid på vårt gemensamma projekt är något jag själv inte skulle kunna tänka mig och trots att jag vet att han tycker att det är mest är kul så ser jag det inte som en midnre värdefull syssla bara för att han råkar tycka att det är roligt.
  4. Om det fanns barn med i bilden skulle det tyvärr bara se ännu värre ut. Dels är dagvården så dyr här på denna ö att den ena föräldern oftast stannar hemma med avkomman och dels är det dessutom så typiskt ställt i vårt fall att mannen förtjänar nästan dubbelt mer än kvinnan och det är knappast troligt att man som småbarnsfamilj skulle ge upp den större av inkomsterna. Nej, inte ens i jämställdhetens namn, tror jag att jag skulle insistera på det.

Jahaja. Här borde man väl komma med en massa men och förslag på förbättringar men jag har väldigt få. Faktiskt inga alls. Förutom att jag trots allt upplever att det finns både rättvisa och jämställdhet i vårt förhållande. Peppe skriver dock att hon är osäker på om jämställdhet verkligen är en subjektiv upplevelse. Att ”antingen tjänar man lika, har samma rättigheter och skyldigheter och tid för sig själv eller så har man inte det.” Ja, inte förtjänar vi lika iaf (men det beror ju på yrkesval) men samma rättigheter och skyldigheter har vi nog. Trots allt. Det är liksom inte det att han förväntar sig att jag ska ställa mig och diska, att det är min skyldighet, för honom får disken nämligen gärna stå tills besticken tar slut och han till sist måste. Men jag kan inte leva så och då blir det ju jag som diskar. För att jag stör mig så otroligt mycket på oreda och för att jag alltid måste ”göra undan” allting innan jag kan slappna av. Och sedan följer allting annat samma mönster… Jag fixar matlådor för att spara pengar och för att jag inte vill att vi regelbundet ska äta onyttig hämtmat och jag dammsuger bilen och tömmer den på skräp för att det stör mig att det ligger där. Och han märker inte ens skillnaden. För att han är van vid att ha det så? Eller för att det ligger i hans natur att stöka till sin omgivning? Jag är inte säker.

Men så är det ju då det där med fritiden och där vågar jag påstå att jag har det bättre ställt. Okej, att han kör till huset och bygger upp en vägg en morgon innan jobbet och sedan inte kan sluta prata om hur kul det var, men jag ser det iaf som ett jobb – något som måste göras. Eller när han åker omkring från shop till shop en förmiddag för att hitta bästa priset på någon nödvändig grej. Det är sällan han bara ‘gör ingenting’ och när han sedan redogör för allt han uträttat under veckan blir jag alltid stum – för att han hunnit och orkat och haft lust och verkställt. Och så evigt tacksam för själv har jag varken nerver, tid och framför allt inte lust att sourca byggnadsmaterial, gräla med kommunen eller bygga tegelväggar. Då diskar jag faktiskt hellre.

Kan ni inte tycka lite här nu? Är ni jämställda? Är det viktigt för er?

1 kommentar