Arkiv för juni, 2013

After

20130629-112208.jpg

Annonser

Lämna en kommentar

Kaffe

20130629-085654.jpg
En snabb frulle och så var vi på väg. Bircher müsli och kaffe på café för att inte väcka familjen. Dryga 80 km till badkaret nu och jag är förväntansfull. Tänkte ta Ikea på vägen tillbaka också och så har vi en lunchdate i Goulburn med familjen innan vi kör hem igen. Känns som en ganska kul dag trots att det blir mycket spring och vädret är sådär…

20130629-090629.jpg

Lämna en kommentar

Roadtrip igen

Vi är på väg till Sydney. Det är ett badkar som ska upphämtas nämligen. Men först ska vi övernatta hos Scotts pappa (tänkte först skriva övervintra och det är ju inte helt felaktigt eftersom vi snackar Goulburn och så är det ju vinter). Jag ser mest fram emot att för ett kort ögonblick befinna mig i en ordnad tillvaro. För hemma hos oss är det absolut kaos. Soffan är gone och vi har till exempel roudat in sängen i vardagsrummet och gjort om sovrummet till ett slags warehouse i ett försök att skapa ordning. Boxar överallt och tvätt som hänger på tork och Scotts hockeyutrustning och kläder och lådor och påsar med saker som ska till loppis. Jag har lyckats städa upp ganska bra faktiskt och göra mig av med saker. Flytten får dock vänta tills efter min resa för vi har fortfarande inget badrum i huset. Suck. Hoppas hoppas så att vi har det när jag kommer hem igen. Det blev ändrade planer också och nu ska Scott kakla själv tillsammans med några goa polare. Har ni kaklingstips får ni gärna dela med er.
Annars är det inte mycket nytt här. Jättebusy och lite stressad tillvaro men annars bra.

20130628-174748.jpg
Ja just det, alla hål är grävda i första halvan av huset också. Lite nöjd här faktiskt.

Lämna en kommentar

Packning pågår

Jag tänker inte sticka under stol med att jag ser helt sjukt mycket fram emot helgen. Går så på sparlåga just nu och om det inte var för att det är fredag imorgon hade jag kanske inte känt mig så uppåt som jag gör. Lång och tung vecka. Sover dåligt och känner mig jäktad och irriterad. Det är så mycket nu för både Scott och mig och vi ränner på varsitt håll och så sover vi ju inte ens tillsammans för han jobbar natt. Tungt. Jag håller på och packar och planerar med logistiken och förvaringen av våra grejs runt kring landsbygden här. Stressar. Suras ibland. Och han fattar inte min problematik för vi ska ju inte ens flytta den här veckan, kanske inte ens den här månaden. Kan man inte bara packa ihop och flytta över en helg liksom? Nå nej, man kan ju inte det. Ibland blir jag så trött på mig själv och min organiserings…iver eller kanske är det obsession. Så fort jag får veta att något lite jobbigt eller tungt eller opassande (som en flytt då t.ex.) ska gå av stapeln är jag mentalt mitt uppe i processen tills den är helt över. Denna flytt har redan varat helt för länge. On a psitive note så har jag idag postat en hög papper till Department of Immigration and Citizenship i Brisbane och det är ju en jävla lättnad att det gick att få tag i alla beståndsdelar som behövdes. Den processen drog också ut på tiden och tills den sista papperslappen låg på plats med sina kaverin igår kväll var jag orolig att det kanske skulle skita sig redan i det här skedet. Nu gäller det att vänta och helst bara glömma hela grejen. Så kommer brevet på posten sen och man blir överraskad. Hoppas på positivt överraskad. Iväll ska jag belöna mig själv och göra ingenting. Sitta på soffan för det är nämligen sista kvällen vi har en soffa. Imorgon flyttar den till nytt hem.

DSC_0004

DSC_0005

Man kan hitta mycket fint när man flyttpackar. Dom här fick stanna, men det var en hel del som fick flytta tillbaka till loppis igen.

DSC_0012 - Copy

Torsdags selfie.

Otippad packningsmusik.

 

Lämna en kommentar

Hål, knän och bakslag

Än bor vi inte i husvagn, men vi har börjat packa så smått och soffan är såld. Youtube såklart! 🙂 På fredag plockar köparna upp den och sen börjar det väl på riktigt kännas som flyttkaos här. Fast vi har ju redan pafflådor överallt och bokhyllan är tömd på böcker och istället fylld med en massa misc. Känns så välbekant det här att hålla på och packa och leva i ständigt rådd på något sätt. Tycker det känns som förra veckan när vi packade ihop i Åbo och sålde halva hemmet och stuvade in resten i Mammas och Pappas garage.

Annars är det inget nytt. Vi har slitit med huset och i helgen grävde jag hål så det stod härliga till. Tyckte det var ganska skönt faktiskt, med så där fysiskt arbete, men knäna tar stryk. Tänker alltid att jag måste komma ihåg att skaffa knäskydd för annars blir det ingen vacker syn i Juli-Augusti när jag har tänkt bära kjol och shorts mest. Sen ligger man där på knä igen i fem timmar och tänker att nästa gång. På tal om hål så har vi överträaffat oss själva och nu är det bara fem kvar i den första halvan av huset. Fem av tjugoen. I den andra halvan har vi inte ens rivit upp plankorna ännu, men vi väntar på att kaklingen är över och badkaret står på plats i badrummet innan vi börjar där. Tänker att det är fördelaktigt både för kaklaren och för oss som ska kånka drygt 100 kg badkar genom huset om det finns golv.

Är lite orolig för vad vi kommer hitta under köksgolvet dock när vi äntligen kommer igång där. Håller mest tummarna för att det ska vara ”vattentätt”, för längs med husgrunden i vardagsrummet där vi redan är klara med hålen är det nämligen något som inte står alldeles rätt till. Vi hade tre dagar av ösregn och efteråt märkte vi att marken alldeles intill husgrunden var fuktig, på insidan av huset. Det går liksom en betongklädd ”stig” runt hela huset och på sina ställen lutar den svagt åt ”fel” håll och när vi hade en byggnadsingenjör och inspekterade för ett par veckor sedan (på byggnaden i sin helhet – all good!) påpekade han att detta var något vi behövde åtgärda i framtiden för att vattnet som det är nu, kan rinna in i jorden under huset om det regnar riktigt mycket. När jorden sedan torkar kan det orsaka rörelse (movement) och därav sprickor i tegelväggarna. Sen kom ösregnet big time och med ens fick vi en liten demonstration. 🙂

Det är ingen direkt panik på kort sikt och det finns inte ens risk för fuktskador eftersom att det inte finns någonting i rummet som kan ta skada, men detta är en till grej som vi behöver ta itu med ganska snart. Suckar lite inombords men jag är också väldigt glad att vi bestämde oss för att riva och bygga om golvet – annars hade det kanske gått år innan vi kommit oss för att fixa betongen… Samtidigt är jag ganska trött på bakslag och att hela tiden liksom halka efter i den fiktiva tidtabellen som vi ändå försökt oss på att hålla. Fast det är väl så här det är att ha eget, det tar aldrig slut och det ska hela tiden underhållas och renoveras och repareras och fixas och målas och precis när man är klar får man börja om.

Men vi försöker hålla flaggan och humöret högt. Hänger lite på hockeyplanen på helgerna och tänker på annat mellan varven. Det går så otroligt bra för Scott nu och jag trivs med att vara stolt liten fru. Tänkte på det idag faktiskt och hur vi liksom bytt roller här. I Finalnd var det min basket som var viktigast och jag tränade och spelade medan han hejade. Sedan vi kom hit har han börjat spela med sitt gamla lag och jag lever mig in i rollen som hockey mum och älskar det.

1 kommentar

A Bathroom in the Making

20130609-165616.jpg
Det känns på riktigt som att det går framåt nu. Kranen kom i fredags och nu har vi allt det nödvändiga. Ja förutom badkaret men det ska vi hämta hem om ett par veckor. Sen är jag på jakt efter en spegel också och en kristallkrona men det är sånt man handlar vartefter. Ska kolla på Ikea när vi ändå är i Sydney sen.
Idag har jag målat badrumsfönster och grävt ett halvt hål. Sen tog vi lite ledigt på eftermiddagen och åkte hem till kollegan med containern. Hängde på terassen under gasvärmarna och var glada.
Nu är vi på väg hem till Scotts mamma och pizzaugnen. Long weekend här så vi fortsätter vara lediga imorgon. Ska gräva några fler hål då och bygga klart i husvagnen. Ny bed frame och lite hyllsystem och sånt. Tror faktiskt att det kommer funka det här. Lite orolig för kylan bara…

Lämna en kommentar

Snart snart

Checkar bara in och meddelar att jag lever och mår hujsigt bra. Även om jag har varit ganska sur den här veckan så där överlag. Vet inte vad som hände riktigt, men ni vet de där dagarna man liksom vaknar på fel sida. Well, den här veckan vaknade jag på fel sida och har inte helt kunnat skaka av mig känslan… Saker har liksom varit upp och ner och konstigt. Scott har varit ledig och jobbat natt omvartannat och jag har varit mycket ensam och levt väldigt mycket i nuet. Börjat packa lite och ordnat med förvaring för våra grejer när vi äntligen flyttar härifrån shitboxen. Min kollega och klippa har nämligen en container på sin gård utanför stan och vi får trotta in så mycket vi behöver i den. Första boxarna åker ut på söndag. Lättnad.

I helgen ska jag reda upp i garaget på tomten med och se vad vi får plats med där inne och så har en go granne lovat att vi ska få så många skåp och hyllor vi någonsin kan behöva av honom. Skattekontoret här i Albury ska flytta och han råkar ha tillgång till deras gamla kontorsmöbler och jag ska minsann inreda hela mitt garage med australiensiska skattekontorsmöbler. Såå bra med folk som ställer upp så här. Någon får lite nys om något som kanske skulle kunna vara bra för oss och så ringer dom och kolla om vi är intresserade. Folk erbjuder begagnade grejer, hjälp och tips och visdomsord. Andra lånar ut verktyg, bjuder på middag och undrar om vi behöver låna dusch och badrum nu när vi ska flytta in i husvagnen. Vi bor på världens bästa gata och har världens goaste grannar.

Husprojektet flyter på som alltid. Det är slow and steady som gäller, och vet ni, det bästa med att ha något på gång i alla rummen är ju det att man kan hoppa lite mellan jobben när man tröttnar. Vi har ju hatat att gräva hål redan en längre tid nu och därför ser det ganska ljust ut i badrummet för tillfället. Nya fönsterkarmen sitter i hålet där det gamla fönstret satt och just idag har Scott fått upp innertaket. Det tog kanske 2 timmar med hjälp av ny leksak. Materialet har liksom legat på köksgolvet sedan december. Ibland tror jag att han överraskar sig själv med hur mycket han faktiskt kan och hur fort det går att göra saker när man väl kommit igång. Men så är det ju när man inte har gjort en sak tidigare. Man har ingen jävla aning. Kaklaren ska för övrigt försöka komma igång om ett par veckor och sedan börjar vi nog vara rysligt nära. Utflyttning från hyreslägenhet och inflyttning i husvagn, dock på egen tomt.

DSC_0003

Snyggade upp soffan lite igår och knäppte några bilder. Ska sälja eländet på Youtube Gumtree (för böveln, jag säger hela tiden att jag ska sälja saker på Youtube) var det tänkt. Men är det inte lite pinsamt att vi har kvar plastskydden på alla hörnen när vi haft soffan i ett och ett halvt år? 🙂 Den kommer liksom flytta in i sitt tredje hem (vi köpte den second hand) fortfarande med intakt skyddsutrustning… Fast egentligen är det här väldigt typiskt mig. Jag märker ofta att jag tänker som min Mommo som växte upp med ransoneringskort och fattigdom och ingenting under kriget. Jag är så otroligt rädd om mina grejer och sparar och aktar och håller på i hopp om att sakerna ska bli mer långlivade. Byter om till hemmakläder så fort jag kommer in genom dörren och vädrar omtåliga plagg hellre än tvättar dem. Har skilda prydnadskuddar och kuddar man får luta sig mot och behåller plasthinnan på en ny mobilskärm tills den helt enkelt faller av.

1 kommentar